Ovanlig

Det spelar ingen roll hur man är.
Suktandes efter något blodigt, något extra, inte något man skulle kunna tro men vem har sagt att jag agerar bra?
Ganska suddigt och dimmigt i min ögonvrå men jag ser bättre än nånsin.
Jag är ganska avslappnad. För du vet att jag vill.
Ansträngande oberörd. Uppriktigt skakad. Så nära men så långt borta.
Cigarettrök, röda spruckna läppar som smackar och smakar och jag förundras över allt och?
Ett lustfyllt nej säger mer än tusen ja.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0