.

Usch, idag ska jag övningsköra hela dagen i stan med pappa och sedan plugga..
Låten är bra. Musikvideon kan ju diskuteras.

Sista dagen på intensivkursen är över.
Trodde ALDRIG att jag skulle säga det men jag är faktiskt lite ledsen över det.
Att plugga och köra bil är inget vidare kul, men jag har lärt känna många nya roliga människor.
De sista dagarna har alla haft jättekul med varandra och speciellt idag på halkan.
Vi var som ett stort kompisgäng allihop och kunde prata om andra saker än bara körkort och bil.
Det är synd att man alltid ska skiljas åt när man har det som bäst.
Hur som helst så är jag i alla fall glad att själva kursen är över.
Nu är det bara uppskrivningen och uppkörningen kvar....
Tänker inte avslöja datum osv. men de ligger både inom två veckor.

Om två veckor är det dags för kryssning igen.
Längtar ihjäl mig!
Två dagar kvar på intensivkursen nu.
Känns superskönt, men lite ledsamt.
Finns några stycken jag kommer att sakna faktiskt!

Jag kör vidare.
Jag kör som en kung numera.
Nästan i alla fall.

Det värsta med att gå intensivkurs är nog att jag inte kan ha mina traditionella öl-söndagar.
Det bästa med att gå intensivkurs är nog att jag inte vaknar upp i morgon och är bakis.

Matilda, om detta är det sista inlägg du hinner läsa så vill jag bara att du ska veta att jag kommer sakna dig så otroligt mycket och jag hoppas du får det bäst i Latinamerika!!
När du kommer hem i mars så bor jag i Köpenhamn (...) och du är välkommen dit när du vill!
Nu är det bara en vecka kvar på intensivkursen.
Finns några stycken som är väldigt trevliga och det känns nästan som att gå i skola med en ny klass.
Man vänjer sig snabbt och på fredag kommer jag säkert vara ledsen över att det är över.
Men å andra sidan så har jag en så stor grej i mitt liv avklarat på bara två veckor.
NOTERA dock att jag inte tar körkort på fredag utan uppskrivning och uppkörning ligger inom 1-2 veckor efter!

Igår var jag hos Linnea på fest och träffade Matilda för sista gången på 5 månader.
Jag var sååå nära på att börja gråta. Jag kommer sakna dig Matte! ♥
Idag har jag sovit ut och haft huset för mig själv.
Vår lärare på intensivkursen sa att vi inte skulle plugga i helgen om vi absolut inte ville.
Skönt! Då slipper man känna någon press på att man inte pluggar.
Nu ska jag kollar på Kungarna av Tylösand!!! ..

Vadå 9 år gammal? Störd unge.

Hej.
Jag lever.
Jag kör bil.
Jag pluggar teori.
Jag trivs bra.

Är helt slut efter dagen på intensiven.
Pluggat pluggat pluggat och kört en liten sväng.
Har bara vägskyltar i huvudet.
Nu är det bara 13 dagar kvar..

Det känns lite som dagen innan man börjar skolan idag.
I morgon klockan 8 börjar intensivkursen.
Jag är lite nervös över vilka människor som ska vara där och hur mycket eget ansvar man får.
Det känns både jättebra och jobbigt att gå intensiv.
Mest skönt! Om knappt 3 veckor har jag ett körkort istället för 4-5 månader som det annars skulle ta.

Haha bra dansmusik gör stackarna, men musikvideos är nog inte deras starka sida.

Idag planeras det något riktigt spännande. Alltså något riktigt riktigt spännande!

Radion spelar vår sång.

Älskar att älska dig.

Jag är fortfarande sjuk.
Men det gör inte så mycket eftersom jag ändå inte har något vettigt att göra på dagarna.
Men jag hade ändå föredragit att vara frisk nu.
Just nu längtar jag så fruktansvärt mycket till kryssningen om fyra veckor.
Ska bli så kul och skönt att få komma iväg.
Jag saknar Stockholm också.
Nu ska jag försöka raka mig. Har inte rakat mig i ansiktet på tre dagar.
Jag har jättemycket skägg. Alltså verkligen jättemycket.

Idag är en sån dag då jag bara längtar efter vardagen.
Dricka morgonkaffe.
Gå till bussen.
Läsa Metro.
Äta lunch.
Eftermimddagskaffe.
Åka buss hem.
Äta kvällsmiddag.
Titta lite slappt på TV.
Somna gott.
En sån här dag har jag inte haft sen innan studenten. Det är sjukt att man kan sakna rutiner. Att behöva gå upp tidigt på morgonen och faktiskt vara tvungen till något. Men så är det. Men nu vill jag bara bli frisk. Jag orkar inte vara fittsjuk.

Idag har jag sådär ont i halsen så man knappt kan svälja.
Fast det är rätt skönt för då slipper man prata.
Och så kan man ju ligga på soffan hela dan utan att få dåligt samvete.

Jag försöker att inte tappa tålamodet. Att inte sjunka till botten. Att inte tappa orken eller lusten helt.
Det är svårt. Så jävla svårt. Jag visste att det inte skulle vara lätt efter studenten.
Jag visste att det inte skulle vara lätt att hitta jobb. Att det skulle krävas mycket av mig.
Att jag skulle få ta många nej. Många "tyvärr du passar inte just denna tjänst".
Men att det skulle vara omöjligt trodde jag inte.
Enligt min e-post har jag skickat ut 58 ansökningar på 12 dagar.
58 ansökningar. 58 jävla jobb. Jag har dessutom ringt minst 10 samtal. Och lämnat CV i över 20 butiker.
Och detta är bara de senaste 12 dagarna. Jag har sökt jobb sedan slutet av augusti.
Vad fan gör man? Vad ska jag göra? "Håll ut, vänta och fortsätt söka så dyker det snart upp något."
Det är lätt att tänka att man ska tänka så. Det är lätt att säga åt någon annan att tänka så. Speciellt om man inte suttit i min sits. När man har suttit hemma sedan i mitten av augusti när alla skolor, kurser och jobb drog i gång igen så blir man rätt instabil ska ni veta. Man lär sig mycket om sig själv. Om vad man är kapabel till att göra och inte göra. När man har suttit hemma (och nu menar jag inte konkret) varje dag i snart två månader så blir man på gränsen till deprimerad. Jag blir det. Jag måste ha saker att göra. Att fika tre dagar i veckan och festa en dag i helgen betyder inte att ha saker att göra. Jag vill ha rutiner. Behöva gå upp tidigt på morgonen. Känna att jag faktiskt gör något för att försörja mig själv eller bidrar med något till samhället.

Pengar är en annan del. Att vara fattig är ett uttryck många använder daglien. Kanske lite oseriöst, även jag. Nu vet jag vad det innebär till en viss del. Åtminstone om man är svensk. Jag kan inte göra saker jag vill. En enkel sak som att gå till simhallen och simma. Jag får simma en gång istället för tre dagar i veckan som jag vill. En annan sak är att jag inte kan söka jobb lika aktivt eftersom jag inte har råd att åka in till stan mer än högst två dagar i veckan. Jag kan inte träffa mina vänner så ofta som jag vill för jag har inte råd att besöka dom. Jag kan inte köpa nya kläder. Senast jag köpte ett plagg var i juli om man inte räknar med då mormor gav mig 200 kronor så jag kunde köpa en ny "hösttröja". Jag kan inte köpa vinterjacka, inga vantar eller mössa. Det enda jag har som en "fattig" människa inte har är mat och tak över huvudet. Bortsett från det lever jag ett fattigt liv. Strosar runt på dagarna. Sover, dricker, ligger, sitter, står. Jag har till och med börjat prata med mig själv. Jag har alltid pratat med mig själv på skoj. Men nu händer det dagligen att jag har konversationer med mig själv i köket då jag ska laga min lunch eller ska dricka mitt morgonkaffe. Anledningen till att jag kunde festa i fredags var för att mina föräldrar tog ut 200 kronor från mitt körkortskonto. Dom har inte heller råd att ge mig pengar hela tiden. Tjugo kronor om dan plus lite "små" skrammel  blir mycket i längden som stackars mamma har fått pungat ut för mig nu varje dag i princip sedan augusti.

Jag undrar när gränsen går. När går gränsen för att må så dåligt så att man baraaa måste göra något åt det? Vad som helst. Vad finns det för alternativ? Jag har ju gjort allt. Plan B, C och D är redan förbrukade.
Jag försöker att dölja det så mycket som möjligt när jag är ute bland folk eller kompisar. Det är ju inget som andra behöver veta. Det är mitt liv och mina problem. Jag tycker synd om mig själv för jag vet ju inget bättre. Hade jag varit rik men utan vänner hade jag också tyckt synd om mig själv. Hade jag haft ett seriöst jobb utan kompisar hade jag också tyckt synd om mig själv likaså om jag varit ett fattigt barn i Afrika. Människor tycker alltid synd om sig själva. Någon gång i livet. Vissa perioder.

Jag vet inte riktigt vart jag ville komma med det här inlägget. Förmodligen ingenstans. Ville bara skriva av mig. Skriva utan att någon ska avbryta och säga att det kommer lösa sig. Orden "det kommer lösa sig" har alltid betytt någonting innan. Det har alltid löst sig. Skolan har alltid funnits där, vännerna, familjen, vardagen. Vänner och familj finns kvar. Men dom kan inte göra något åt min situation. "DET" kommer inte lösa sig. Jag måste lösa det. Och det måste vara snart för att jag klarar inte av att bara sitta hemma mer nu. Det tar på mig. Är det någon gång jag varit på gränsen till att bli deprimerad så är det verkligen nu.
Jag drömmer fortfarande om den dagen då jag kommer skriva med stora bokstäver i min blogg att jag äntligen har hittat ett jobb. Att saker och ting kommer att lösa sig. Att jag för första gången på 4 månader kommer få pengar igen. Till den dagen då jag sitter i mitt jävla rum någonstans i Köpenhamn och bara sitter. Jag ska dit. Och jag tänker fan i mig inte nöja mig förrän jag är där heller. Mer ensam än nånsin men då vet jag att jag klarade det åtminstone! Och du som läste igenom detta. Tack. Jag behöver inga tröstkommentarer eller liknande. Att du läser igenom detta och förstår vad jag tänker och genomgår räcker gott och väl.

Ska snart in till stan och och festa på åttonde våningen tror jag det var med Matilda Linnea och Isabell.
Känner mig småsjuk och jag retar mig. Kunde jag inte varit sjuk i veckan då jag ändå bara legat hemma..?
Men efter några ett par alvedon, någon shot strårom och ett antal liter öl så blir det nog bättre.
Jag ska.

Trött kille har glömt sitt andra jobbcoach möte men kunde inte bry sig mindre.
Trött kille dricker äckligt kallt kaffe på tom mage.
Trött kille ska snart städa huset trots att jag verkligen inte vill.

Ikväll har jag umgåtts med min bror för första gången på minst ett år.
Vi kollade på filmen "I rymden finns inga känslor" som var som förväntat rätt bra.
Annars har min dag mest bestått av filmer så som "Simon og Malou, "Salt" och "Vampires sucks".
I morgon ska jag förhoppningsvis festa med Matilda och Isabelle om jag inte blir sämre.

Det står exakt 8 glas på skrivbordet med diverse drycker i och på väggen ovanför skärmen sitter en död spindel.
Så spännande är mitt liv. Om en timme ska jag till simhallen och simma som jag har varit sugen på hur länge som helst.

I natt har jag sovit i 3 timmar. Vet inte varför.
Idag ska jag färga mitt hår sedan in till stan och fika med Lina.
Josefine vi borde kolla upp hur man söker in till kurser nu om vi ska plugga ryska för snart är det sista ansökningsdagen!!

Kvävs andas dör springer kör cyklar gråter skäller simmar stryps.
Haha

Idag har varit en bra dag då jag hunnit med mycket.

Handlat på Maxi.
Fikat och snackat med efterlängtade Frickan.
Fikat lite till med Sofie och Frickan.
Umgåtts med Calle.
Sökt tre jobb, fått två svar (tyvärr var jag tvungen att tacka nej till båda) och även skrivit ett fruktat PM.
I morgon ska jag provköra inför intensivkursen.

Söt biiiild och minst två år gammal!
Ikväll ska vi förfesta hos Linnea och sen ut och dansa.
Ska bli så kul, var så längesen alla träffades.
Nu ska jag dricka kaffe och städa.