.

Jag behöver er hjälp.
Alla ni som betyder något för mig, ni måste ställa upp och ringa.
Det hjälper att få prata med alla, och jag behöver saker att göra.
Redan imorgon. Resten av veckan. Nästa helg.
Det är nu jag behöver mina kompisar.

För övrigt har jag sovit ut och ätit upp mig de två kilo jag förlorat under resan.
Det känns som att jag har varit borta i flera veckor, trots att jag bara var borta i tre dagar.
Jag önskar att jag kunde gå i idre ett par dagar, och bara tänka och bearbeta.
Men jag kan inte. Gör jag det, mår jag bara ännu sämre.

Jag vill verkligen inte falla in i någon jobbig eller onödig svacka igen, som jag gjorde förra våren.
Det är ett liv. Mitt liv. Ett liv som jag bara själv kan påverka.
Så det är lika bra att jag tar all skit nu. Inser hur verkligheten faktiskt ser ut.
Jag tog en chans. Förlorade min chans.
What goes around comes around.

En tid jag saknar och som jag verkligen skulle behövt nu.