25

Det är återigen dags för sängen.
Där skall man sova.
Men inte jag.
Jag får inte sova.
Jag kan inte sova.
Jag vill inte sova.
Ångesten kryper sig på mer och mer för varje minut.

Du ger mig ångest,
Jag hatar dig.
Jag älskar dig.

Varför finns du?
Varför fanns du & jag?

Jag vill sova.
Jag vill sova utan dig.
En gång för alla.

Det snurrar.
Men jag vill, mer än nånsin.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0