jag drömde om fantasier

Du hatar fantasier du är bunden vid logik.
Tyst, var tyst, hör du?
Det är nästan som musik.
Så vackert, slutar andas, glömmer vart jag är.
Jag bara blundar, lyssnar, njuter av min värld.

Du får älska mig, men inget nödvändigt, förstås.
Jag sjunker ner och allt blir kallt.
Jag sjöng för dig och du sa.
Var detta verkligen allt?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0