Für Immer und Ewig

Igår gjorde jag något jag borde gjort för längesedan.
Det känns skönt och befriande.
För övrigt så börjar jag tröttna på det här.
Mina vänner borde ta vara på den tiden som finns kvar.
När som helst så kommer jag att dra härifrån och jag kommer inte komma tillbaka.
Och det vet ni om.
Men just nu bryr jag mig inte så mycket faktiskt.
Det vore skönt att bara åka utan att säga till någon.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0