Don't call my fucking name

Ett två tre snart är det augusti och dagarna bara försvinner iväg.
Jag vet ingenting om framtiden och jag vet ingenting om mitt liv.
Jag vet inte vad jag tycker om det dig eller dom.
Jag har haft underliga dagar som förändrat en del men ändå ingenting.

Jag vill inte bli gammal och jag vill inte att mamma ska fylla 43 och jag vill inte flytta hemifrån.
Jag vill aldrig lämna mina vänner för om jag gör det kommer det aldrig bli detsamma men jag vill lämna mina vänner för jag har inget annat val och jag har inget liv utan att göra det jag vill fast jag inte vet vad jag vill.
Jag vet faktiskt ingenting.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0